Hollywood
I onsdags bestämmde vi oss för att vidga våra vyer och för första gången, men inte sista, ta oss upp till Hollywood och the walk of fame.
Vi satte oss på metro-tåget runt 12.00 och upptäckte snabbt att det bara var läskiga och äckliga människor som åkte vid denna tidpunkten, mindre roligt. ungefär när vi var framme för att byta till en annan linje så tog en man upp en helt okej stor kniv och började rensa naglarna på tåget... vi bytte sedan tåg och var ÄNTLIGEN framme i hollywood och vi började se stjärnor direkt!
Dock var walk of fame inte så som någon av oss hade trott att det skulle se ut. Båda två trodde att det skulle vara en gågata med stjärnorna i mitten med massor av människor, så är det verkligen inte.. Det är en "vanlig" gata med stjärnor på båda sidorna av gatan på "vanliga" trånga trottoarer och faktiskt inte så mycket folk.. däremot är den väldigt lång. Vi hittade början där Elvis och Beatles har fått hedersplatser och sedan har vi gått en bit på den, någon dag ska vi nog gå hela. Vi gick även och tittade lite på Grauman's Chinese Theatre där vissa kändisar har satt sina handavtryck och fotavtryck och där även de stora filmpremiärerna i Hollywood äger rum. Tittade även på Hollywood & Highland center där Kodak theatre finns och det är där Oscarsgalan äger rum. Vi såg även hollywood skylten på väldigt lååångt avstånd.
Sedan drog vi hemåt, lagom för att komma i jobbrushen på tåget och då var det fler "normala" människor på tåget= skönt!
Nils och Arnold Schwarzenegger (väldigt omtalad fötillfället!)
Finns i början utav Hollywood Walk of Fame
Hollywood skylten igenom en kikare
/Sabina
Vi satte oss på metro-tåget runt 12.00 och upptäckte snabbt att det bara var läskiga och äckliga människor som åkte vid denna tidpunkten, mindre roligt. ungefär när vi var framme för att byta till en annan linje så tog en man upp en helt okej stor kniv och började rensa naglarna på tåget... vi bytte sedan tåg och var ÄNTLIGEN framme i hollywood och vi började se stjärnor direkt!
Dock var walk of fame inte så som någon av oss hade trott att det skulle se ut. Båda två trodde att det skulle vara en gågata med stjärnorna i mitten med massor av människor, så är det verkligen inte.. Det är en "vanlig" gata med stjärnor på båda sidorna av gatan på "vanliga" trånga trottoarer och faktiskt inte så mycket folk.. däremot är den väldigt lång. Vi hittade början där Elvis och Beatles har fått hedersplatser och sedan har vi gått en bit på den, någon dag ska vi nog gå hela. Vi gick även och tittade lite på Grauman's Chinese Theatre där vissa kändisar har satt sina handavtryck och fotavtryck och där även de stora filmpremiärerna i Hollywood äger rum. Tittade även på Hollywood & Highland center där Kodak theatre finns och det är där Oscarsgalan äger rum. Vi såg även hollywood skylten på väldigt lååångt avstånd.
Sedan drog vi hemåt, lagom för att komma i jobbrushen på tåget och då var det fler "normala" människor på tåget= skönt!
Nils och Arnold Schwarzenegger (väldigt omtalad fötillfället!)
Finns i början utav Hollywood Walk of Fame
Hollywood skylten igenom en kikare
/Sabina
En liten update!
I förrgår hände inte särskilt mycket. Därför beslutade Sabina sig för att lägga upp lite Frisco bilder istället...bra beslut!
Men, för att ni alla ska ha stenkoll på vad som händer bjuder jag på en liten tvådagars summering!
I förrgår var vi riktigt lata. Vårt främsta mål för dagen var att leta glass. Dessvärre hade inte en enda av de mataffärer vi besökt dagarna innan haft någon glass jag kunnat äta. Vi gick därför runt till några affärer lite längre bort men nej...ingen glass för Nils del.
Under vår lilla tur ute i Long Beach såg vi hur området ser ut på riktigt. SKABBIGT! Inte många "vanliga" människor utan ganska många jag-pratar-med-mig-själv-och-svara-på-mina-egna-frågor-människor. Lite konstigt men inte alltför läskigt trots allt!
Sabina som hade varit ute och joggat under morgonen (DUKTIG!) tyckte att hon var värd lite glass så vi gick tillbaka till vår favoritmataffär, Vonn's, och köpte lite glass. Turligt nog hittade jag en mjölkfri chokladsorbet som jag kunde äta! GOTT!
Igår fortsatte Sabina med sitt tränande. Jag gjorde upp ett gymprogram till henne som hon nu ska följa stenhårt under hela vår vistelse här på Long Beach.
Annars var huvudmålet för gårdagen för min del att våga klippa mig. Jag har hunnit bli ganska långhårig nu så det var dags. Vi tog ännu en tur ute på Long Beach. Efter att vi kollat runt lite grand sa jag absolut: NEJ! Inte en chans att jag klipper mig här, tänkte jag. Salongerna såg riktigt mörka, läskiga och skabbiga ut. Never ever!
På vägen hem gick vi förbi en salong som såg helt okej ut...men nej, det kändes inte riktigt bra! Efter att vi kommit tillbaka satt jag där på soffan med mitt långa hår. Jag beslutade mig för att gå tillbaka till den halvtrevliga salongen...
Jag gick in i salongen och ville vända och gå ut igen lika fort som jag kom in. En asiatisk frisör-tant stod närmast utgången. Hennes accent var tydlig och hon var ganska osäker på engelskan. ÅH NEJ, vad har jag gett mig in på! Hon kommer inte alls förstå hur jag vill ha det! Hlow can lahelp yo? Hej, jag skulle vilja klippa mig idag? Har ni några tider lediga? En tjej lite längre in i salongen hoppade upp ur sin stol och sa att hon skulle hjälpa mig. TUR att jag inte fick asiattanten.
Frisörskan frågade om jag villa ha tee, eller vatten eller något annat. Jag tackade nej och hon frågade hur hon skulle klippa mig. Gör vad du vill, sa jag, så länge du inte gör något fult! Hm, hon visade mig en bild på en modell. Vill du ha det såhär Sir? Modellkillen hade ett rufsigt, stylish hår. Jag förstod men ens att DET skulle inte fungera med mitt hår. Någon dag efter klippningen skulle allt ha stått ut som ett stort afro.
Jag fick sätta mig ner i stolen, hon tvättade och grejade och tillslut fick jag en huvudmassage på köpet. SKÖÖÖÖÖNT! Därefter följde 40 minuters klippning. Hon pratade och pratade och berättade att Long Beach nästan var som ett ghetto och att hon hade haft inbrott tre gånger under den senaste tiden. TUR att vi har ett supersafe boende!
Efter de där 40 minuternas klippning var det klart och resultatet blev faktiskt riktigt bra. Hon gav mig till och med sitt nummer och sa att jag kunde ringa när jag skulle ut nästa gång! Synd att man inte är 21 när man behöver det ;)
Väl hemma igen var det TV-KVÄLL! Det var ju tisdag vilket betyder The Biggest Loser och The Voice. Nästa vecka är det season finale för Biggest Loser. Jag och Sabina var spända av förväntan över vilka som skulle gå vidare. TUR att våra två favoriter tog sig vidare till livefinalen. Efter programmet röstade vi som galningar över vem som skulle bli den tredje finalisten. Känns kul att äntligen få rösta och vara med...har ju aldrig fungerat när jag kollat på programmet hemma i Sverige!
Vi ses & hörs på Skype
/Nils
Men, för att ni alla ska ha stenkoll på vad som händer bjuder jag på en liten tvådagars summering!
I förrgår var vi riktigt lata. Vårt främsta mål för dagen var att leta glass. Dessvärre hade inte en enda av de mataffärer vi besökt dagarna innan haft någon glass jag kunnat äta. Vi gick därför runt till några affärer lite längre bort men nej...ingen glass för Nils del.
Under vår lilla tur ute i Long Beach såg vi hur området ser ut på riktigt. SKABBIGT! Inte många "vanliga" människor utan ganska många jag-pratar-med-mig-själv-och-svara-på-mina-egna-frågor-människor. Lite konstigt men inte alltför läskigt trots allt!
Sabina som hade varit ute och joggat under morgonen (DUKTIG!) tyckte att hon var värd lite glass så vi gick tillbaka till vår favoritmataffär, Vonn's, och köpte lite glass. Turligt nog hittade jag en mjölkfri chokladsorbet som jag kunde äta! GOTT!
Igår fortsatte Sabina med sitt tränande. Jag gjorde upp ett gymprogram till henne som hon nu ska följa stenhårt under hela vår vistelse här på Long Beach.
Annars var huvudmålet för gårdagen för min del att våga klippa mig. Jag har hunnit bli ganska långhårig nu så det var dags. Vi tog ännu en tur ute på Long Beach. Efter att vi kollat runt lite grand sa jag absolut: NEJ! Inte en chans att jag klipper mig här, tänkte jag. Salongerna såg riktigt mörka, läskiga och skabbiga ut. Never ever!
På vägen hem gick vi förbi en salong som såg helt okej ut...men nej, det kändes inte riktigt bra! Efter att vi kommit tillbaka satt jag där på soffan med mitt långa hår. Jag beslutade mig för att gå tillbaka till den halvtrevliga salongen...
Jag gick in i salongen och ville vända och gå ut igen lika fort som jag kom in. En asiatisk frisör-tant stod närmast utgången. Hennes accent var tydlig och hon var ganska osäker på engelskan. ÅH NEJ, vad har jag gett mig in på! Hon kommer inte alls förstå hur jag vill ha det! Hlow can lahelp yo? Hej, jag skulle vilja klippa mig idag? Har ni några tider lediga? En tjej lite längre in i salongen hoppade upp ur sin stol och sa att hon skulle hjälpa mig. TUR att jag inte fick asiattanten.
Frisörskan frågade om jag villa ha tee, eller vatten eller något annat. Jag tackade nej och hon frågade hur hon skulle klippa mig. Gör vad du vill, sa jag, så länge du inte gör något fult! Hm, hon visade mig en bild på en modell. Vill du ha det såhär Sir? Modellkillen hade ett rufsigt, stylish hår. Jag förstod men ens att DET skulle inte fungera med mitt hår. Någon dag efter klippningen skulle allt ha stått ut som ett stort afro.
Jag fick sätta mig ner i stolen, hon tvättade och grejade och tillslut fick jag en huvudmassage på köpet. SKÖÖÖÖÖNT! Därefter följde 40 minuters klippning. Hon pratade och pratade och berättade att Long Beach nästan var som ett ghetto och att hon hade haft inbrott tre gånger under den senaste tiden. TUR att vi har ett supersafe boende!
Efter de där 40 minuternas klippning var det klart och resultatet blev faktiskt riktigt bra. Hon gav mig till och med sitt nummer och sa att jag kunde ringa när jag skulle ut nästa gång! Synd att man inte är 21 när man behöver det ;)
Väl hemma igen var det TV-KVÄLL! Det var ju tisdag vilket betyder The Biggest Loser och The Voice. Nästa vecka är det season finale för Biggest Loser. Jag och Sabina var spända av förväntan över vilka som skulle gå vidare. TUR att våra två favoriter tog sig vidare till livefinalen. Efter programmet röstade vi som galningar över vem som skulle bli den tredje finalisten. Känns kul att äntligen få rösta och vara med...har ju aldrig fungerat när jag kollat på programmet hemma i Sverige!
Vi ses & hörs på Skype
/Nils
Blåst, regn och J.Lo
Igår var det dags för oss att kolla runder lite i området vi bor i.
För första (och sista) gången under hela resan är vårt sovrum och vardagsrum/kök i skilda rum vilket betyder att Sabina kan kolla på TV hur länge hon vill på kvällarna vilket hon gjorde dagen innan. Det betyder också att jag kan gå upp HUR tidigt jag vill och sätta på TV:n HUR tidigt jag vill och skypa HUR högt jag vill vilket jag passade på att göra!
Sabina fick sova riktigt länge och gick inte upp förrän halv elva.
Sabina käkade en frukost och en timme senare åt jag lunch! Därefter startade vi en tvättmaskin och gick ut på Long beach.
Vi gick ner mot hamnen och kollade på de stora lyxbåtarna och fyren där de hade ett bröllop i blåsten.
Vi tog oss vidare mot stranden och boardwalken. Dessvärre blåste det för mycket, stranden såg ut som ett moln av all sand. Förhoppningsvis slutar det blåsa snart och blir lite varmare. Det är ovanligt kallt här...Folk går med vinterjacka på stan. Det är ungefär lika kallt just nu som det brukar vara under vintern/våren.
Senare gick vi vidare hemmåt och tog det lite lugnt. Allt resande tär på krafterna ;)
Till kvällsmat tillverkade jag hemmagjorda hamburgare som vi senare slängde på grillen. I USA finns dessvärre nästan bara gasgrillar...smakar som stekt på spisen inne, men det är roligare att grilla!
Till kvällsmaten kollade vi på en film med Jennifer Lopez som polis. Mycket fint. Det är J.Lo-feber här i USA. Jag vet inte hur det är hemma men här är det helt galet. Allt med Jennifer Lopez är plötsligt populärt igen och hon medverkar i nästan alla TV-reklamer, talkshows och tidningar man kan medverka i. Fascinerande! Åtminstone har de nu hur som helst något annat att prata om istället för "the royal wedding" vilket fortfarande är ganska poppis...Tur att J.Lo finns här och räddar situationen lite i alla fall!
Vi ses och hörs på skype!
/Nils
För första (och sista) gången under hela resan är vårt sovrum och vardagsrum/kök i skilda rum vilket betyder att Sabina kan kolla på TV hur länge hon vill på kvällarna vilket hon gjorde dagen innan. Det betyder också att jag kan gå upp HUR tidigt jag vill och sätta på TV:n HUR tidigt jag vill och skypa HUR högt jag vill vilket jag passade på att göra!
Sabina fick sova riktigt länge och gick inte upp förrän halv elva.
Sabina käkade en frukost och en timme senare åt jag lunch! Därefter startade vi en tvättmaskin och gick ut på Long beach.
Vi gick ner mot hamnen och kollade på de stora lyxbåtarna och fyren där de hade ett bröllop i blåsten.
Vi tog oss vidare mot stranden och boardwalken. Dessvärre blåste det för mycket, stranden såg ut som ett moln av all sand. Förhoppningsvis slutar det blåsa snart och blir lite varmare. Det är ovanligt kallt här...Folk går med vinterjacka på stan. Det är ungefär lika kallt just nu som det brukar vara under vintern/våren.
Senare gick vi vidare hemmåt och tog det lite lugnt. Allt resande tär på krafterna ;)
Till kvällsmat tillverkade jag hemmagjorda hamburgare som vi senare slängde på grillen. I USA finns dessvärre nästan bara gasgrillar...smakar som stekt på spisen inne, men det är roligare att grilla!
Till kvällsmaten kollade vi på en film med Jennifer Lopez som polis. Mycket fint. Det är J.Lo-feber här i USA. Jag vet inte hur det är hemma men här är det helt galet. Allt med Jennifer Lopez är plötsligt populärt igen och hon medverkar i nästan alla TV-reklamer, talkshows och tidningar man kan medverka i. Fascinerande! Åtminstone har de nu hur som helst något annat att prata om istället för "the royal wedding" vilket fortfarande är ganska poppis...Tur att J.Lo finns här och räddar situationen lite i alla fall!
Vi ses och hörs på skype!
/Nils
Long Beach!
I Lördags var det dags för oss att packa ihopa och röra oss till vårt sista resmål: Long Beach, Kalifornia. Detta gjorde vid med flyg, med våra 300 USD vi fick på flygresan mellan Nashville och Las Vegas.
Vi började med att åka taxi en bit för att sedan ta ett tåg ut till flygplatsen där vi ställde oss i kö för att checka-in våra väskor, som vi betalde för på internet på morgonen. För Nils gick det finfint och checka-in sina väskor men för mig var det ett problem, det stod att jag inte betalat mina väskor och jag blev omdirigerad till en annan kö där man fick prata med en person istället för att göra det manuellt.
Nu var klockan kvart i tolv och tjugo över tolv var mina vöskor tvugna att vara in-checkade för att garanterat hinna med planet.. Det var ingen snabb kö eftersom de flesta hade massivt med väskor och problem på något sätt så det tog en EVIGHET och klockan började ticka förbi i en rasade fart och jag började bli nervös!! Skickade in Nils igenom säkerhetskontrollen, eftersom att där var en sjuk kö, för att leta efter mat eftersom att vi var mycket hungriga. helt plötsligt var klockan tio över tolv och det var fortfarande typ 5 personer före mig, och plötsligt började de skicka förbi folk som hade bråttom till sina plan för oss som hade stått i kö!! då började jag, de som stod framför mig och de som stod bakom mig och ryta trots allt skrikande fick de gå före (tror tom mitt flyg lyfte innan deras..) och tillslut var det min tur, jag fick snällt nog gå före familjen framför mig för de hade ett senare flyg än mig och rusade fram till disken oturligt nog förstod inte hon i disken att det var bråttom (tror inte hon tittade ordentligt på när mitt flyg skulle lyfta) så hon var extremt långsam och ville småprata!!? trodde jag var från island pågrundav mitt långa efternamn.. iallafall så var hon så långsam att jag inte hann checka-in väskorna i tid (tror det var 2 min sent..) och hon var orolig över att de inte skulle hinna med mitt flyg så jag fick skriva på att jag hade lämnat in de sent så jag kunde hämta dem på flygplatsen senare.. åh, segt!
sprang sedan vidare mot säkerhetskontrollen, ingen kö=skönt! (de ville att jag skulle säga mitt efternamn, tänk och säga det på engelska så att de kan se på mitt pass att det är rätt, inte så lätt.. så killen i säkerhetskontrollen såg ut som ett frågetecken och sa: "okey, I guess I have to trust you" och jag fick gå vidare..) Hittade Nils och vi rusade till BK för att handla mat och sedan vidare för att boarda planet..
Väl på planet var det en enorm mängd asiater på flyget (flög med continental så det var lite skumt) undrar fortfarande om det är normalt eftersom att flygvärdarna kunde vissa ord på asiatiska (tror det var kinesiska), häftigt!
1 h senare landade vi på LAX och vi gick spända till väskbandet och undarde om mina väskor skulle komma, skönt nog kom de nästan först=PUH!! sen var det ett annat kapitel, vi hade fått tips om att det fanns en shuttle som skulle ta oss till Long Beach så vi gick ut och började leta och som vi letade ÖVERALLT med alla våra äskor gick vi runt som förrvirrande höns, måste sett ganska roligt ut.. Hittade tillslut en shuttle och vi var på väg mot lägenheten. Väl framme träffade vi David som är killen vi hyr lägenheten av och han pratade lite om vad man kunde göra här och var mataffärerna ligger, mycket trevligt.
När han hade gått bestämde vi oss för att gå och handla på Wal-mart, inget roligt typ ingen mat överhuvud taget! super segt så vi gick vidare till VON'S som var nybyggd och trevlig med en massa varor och helt okej billigt och sjukt nära vår lägenhet=superduper! När vi kommit igenom halva vår lista upptäckte vi att vi aldrig skulle orka bära hem allting utan att våra armar skulle gå av halvvägs, så Nils skickade iväg mig till lägenheten för att hämta en nördvagn som fanns i lägenheten som var till för att handla (kommer bilder senare!) skönt att gå hem med den iallafall, behövde inte bära något!
Sedan var det dags för mat och sängen!
/Sabina
Vi började med att åka taxi en bit för att sedan ta ett tåg ut till flygplatsen där vi ställde oss i kö för att checka-in våra väskor, som vi betalde för på internet på morgonen. För Nils gick det finfint och checka-in sina väskor men för mig var det ett problem, det stod att jag inte betalat mina väskor och jag blev omdirigerad till en annan kö där man fick prata med en person istället för att göra det manuellt.
Nu var klockan kvart i tolv och tjugo över tolv var mina vöskor tvugna att vara in-checkade för att garanterat hinna med planet.. Det var ingen snabb kö eftersom de flesta hade massivt med väskor och problem på något sätt så det tog en EVIGHET och klockan började ticka förbi i en rasade fart och jag började bli nervös!! Skickade in Nils igenom säkerhetskontrollen, eftersom att där var en sjuk kö, för att leta efter mat eftersom att vi var mycket hungriga. helt plötsligt var klockan tio över tolv och det var fortfarande typ 5 personer före mig, och plötsligt började de skicka förbi folk som hade bråttom till sina plan för oss som hade stått i kö!! då började jag, de som stod framför mig och de som stod bakom mig och ryta trots allt skrikande fick de gå före (tror tom mitt flyg lyfte innan deras..) och tillslut var det min tur, jag fick snällt nog gå före familjen framför mig för de hade ett senare flyg än mig och rusade fram till disken oturligt nog förstod inte hon i disken att det var bråttom (tror inte hon tittade ordentligt på när mitt flyg skulle lyfta) så hon var extremt långsam och ville småprata!!? trodde jag var från island pågrundav mitt långa efternamn.. iallafall så var hon så långsam att jag inte hann checka-in väskorna i tid (tror det var 2 min sent..) och hon var orolig över att de inte skulle hinna med mitt flyg så jag fick skriva på att jag hade lämnat in de sent så jag kunde hämta dem på flygplatsen senare.. åh, segt!
sprang sedan vidare mot säkerhetskontrollen, ingen kö=skönt! (de ville att jag skulle säga mitt efternamn, tänk och säga det på engelska så att de kan se på mitt pass att det är rätt, inte så lätt.. så killen i säkerhetskontrollen såg ut som ett frågetecken och sa: "okey, I guess I have to trust you" och jag fick gå vidare..) Hittade Nils och vi rusade till BK för att handla mat och sedan vidare för att boarda planet..
Väl på planet var det en enorm mängd asiater på flyget (flög med continental så det var lite skumt) undrar fortfarande om det är normalt eftersom att flygvärdarna kunde vissa ord på asiatiska (tror det var kinesiska), häftigt!
1 h senare landade vi på LAX och vi gick spända till väskbandet och undarde om mina väskor skulle komma, skönt nog kom de nästan först=PUH!! sen var det ett annat kapitel, vi hade fått tips om att det fanns en shuttle som skulle ta oss till Long Beach så vi gick ut och började leta och som vi letade ÖVERALLT med alla våra äskor gick vi runt som förrvirrande höns, måste sett ganska roligt ut.. Hittade tillslut en shuttle och vi var på väg mot lägenheten. Väl framme träffade vi David som är killen vi hyr lägenheten av och han pratade lite om vad man kunde göra här och var mataffärerna ligger, mycket trevligt.
När han hade gått bestämde vi oss för att gå och handla på Wal-mart, inget roligt typ ingen mat överhuvud taget! super segt så vi gick vidare till VON'S som var nybyggd och trevlig med en massa varor och helt okej billigt och sjukt nära vår lägenhet=superduper! När vi kommit igenom halva vår lista upptäckte vi att vi aldrig skulle orka bära hem allting utan att våra armar skulle gå av halvvägs, så Nils skickade iväg mig till lägenheten för att hämta en nördvagn som fanns i lägenheten som var till för att handla (kommer bilder senare!) skönt att gå hem med den iallafall, behövde inte bära något!
Sedan var det dags för mat och sängen!
/Sabina
