Världens största trädkoja!

Dagen efter den fantastiska marknaden var det dags för vår sista HELdag i Tennessee...

Morgonen började som alla andra morgnar, FANTASTISK! Lizzy satt som vanligt och väntade på mig i trappan när jag gick upp. Efter att jag kommit ut från toaletten satt hon utanför dörren med sin frisbee.

Efter lite gosande med hunden gick Sabina upp och vi gick ner till Linda i köket för att äta frukost. Lite senare kom Fred och vi åt alla tillsammans. GOTT!

Under hela förmiddagen regande det. Väderprognosen från dagen innan stämmde inte särskilt bra och vi höll tummarna för att vi skulle kunna åka till trädkojan! Medan det regnade där ute skypade jag och Sabina och kollade på TV med Fred. Linda åkte iväg för att handla inför kvällsmaten.

Tillslut avtog regnet runt middag för att sedan sluta helt.

Vi tog bilen från Cookeville ut på landet. Vi åkte genom fantastiska landskap, mellan höga berg, nere i djupa gröna dalar och ute på stora vida fält.

Efter ett litet tag var vi framme vid den gigantiska trädkojan vilken är byggd i tre stycken träd av en och samma man; en pastor som enligt honom själv fått denna uppgift av Gud! Virket till den enorma byggnaden får han från folk som lämnar till honom. Hans mål är att fortsätta bygga tills virket är slut.

Trädkojan är enligt Guinness World Record den största i hela världen, tio våningar hög och verkligen en upplevelse att besöka.

Under vintrarna låter pastorn hemlösa bo i byggnaden. Därför fanns sängar, stolar och alla möjliga sorters möbler inne i huset, till och med en basketkorg inne i kapellet!

Efter besöket i trädkojan åkte vi hem. Till kvällsmat grillade Linda hemlagade hamburgare med MÄNGDER av tillbehör; Coleslaw, potatissallad, bönor, broccoligojja och sauerkraut! YUMM!

Senare följde lite AFV, Extreme Makeover - the home edition och Law and order. Därefter fick vi säga hejdå till Fred som inte kunde följa med till flygplatsen dagen efter. Vi gick upp och packade ner allt i våra väskor.

Vi somnade ganska sent med en fantastisk dag bakom oss. Det är ju inte varje dag man får klättra upp i världens största trädkoja!


Världens största trädkoja!                                Påväg uppför trappan!



Inte helt onväntat fanns någon form av budskap uppe på toppen av trädkojan! Längs nere mellan S:et och U:et står Linda och Fred små som myror, vi var högt uppe ska ni tro!

Vi ses och hörs på Skype (och glöm inte de nya Skypetiderna!)
/Nils

Marknad i Franklin

I Lördags (30 April) var det dags för country-marknad i Franklin.
Efter mycket skrivande och bitchande med GPS'en var vi äntligen framme och hittade en parkeringsplats på en gräsplätt i riktigt marknadsanda, sedan gick vi in mot marknaden och den var som en vanlig marknad fast ENORM.
Det var mycket tält med olika hantverk alltifrån jätte myggor i stål, fågelhus & kapsyl halsband till glas-underlägg i återvunna burkar. Det var mysigt och Linda köpte sig en tomte (rökelse tomte tror jag att det var..) som tydligen liknade en svensk tomte som Karen hade köpt, den var fin i alla fall...
På marknads området fanns det även 4 scener där det fanns live-country-band, mysigt att gå runt bland galna country folk i det fantastika vädret!




Väl hemma lekte jag och Nils MYCKET med deras hund Lizzie, hon blev så trött att vi nästan var tvungna och bära in henne men hon älskade det så..

Och senare på kvällen gjorde vi vår egen valborgsbrasa i svensk anda!






/Sabina

Howdy Nashville!

Dagen efter vattenfalls- och grottsdagen tog vi oss till Tennessees huvudstad Nasville för en dag i countryns tecken.

Dagen började som vanligt med en OTROLIGT god frukost: flingor med mjölk och torkade tranbär, mackor med massor av olika sorters pålägg, olika sorters juicer, färska äpple, hallon, björnbär, blåbär, jordgubbar you name it! YUMM!

Efter frukosten tog vi det lite lugnt och förberedde oss för vår countrydag. Fred, Lindas man, hade tagit en halv dag off från jobbet så efter en liten lunch tog vi oss mot Nashville.

Bilturen tog cirka en timme, därefter var vi framme i "The music city", Nashville, vilket faktiskt är större än vad man kan tro. I Nashville finns precis som i många andra städer flera skyskrapor och mängder med bilar och gator. Vårt lilla besök i staden inleddes på huvudgatan där alla Honky Tonks finns belägna vilket är barer med live-countrymusik. Barerna ligger vägg i vägg längs med hela gatan där det dessutom finns en enorm mängd Elvisstatyer i plast!

Efter att vi gått gatan ner kom vi fram till Cumberland River där det i vanliga fall finns en bred gata utmed vattnet...Den gatan existerade inte denna dag på grund av översvämningarna.

Därefter tog vi oss till "The Ryman Auditorium" vilket är ett gammalt countrykonserthus där de sänder livekonserter via radion till hela USA. Egentligen var det meningen att vi skulle se en konsert här men tyvärr fanns inga föreställningar denna kväll. På "The Ryman Auditorium" gick vi i stället en rundtur och kollade på gamla klassiska countrykläder och bilder från de klassiska konserterna. Tillslut tvingade Linda och Fred oss upp på scenen där vi fick ta en bild med gitarren och mikrofonen i högsta hugg. Liiiiite skämmigt men NU har vi ju faktiskt stått på samma scen som de STÖRSTA!

Ganska mycket gående senare gick vi till en restaurang där Linda och Fred bjöd oss på mat. Till förrätt åt vi bläckfisk och en italiensk salsa med bröd. Till huvudrätt åt Sabina kyckling och jag en seafoodsalad. MYCKET gott!

Efter maten tog vi bilen norrut i staden, vi skulle försöka hitta vägen till "The Grand Ole Opry", vilket var huvudmålet för dagen där vi skulle kolla på en countryshow. Självklart kom vi vilse!!! Istället hamnade vi i en park där de amerikanska senior highschool eleverna hade sin senior prom. Sabina blev som trollbunden. Jag blev mer fashinerad av byggnaden de hade balen i vilket visade sig vara världens enda fullskaliga kopia av Athenas tempel i Athen. Inte det första jag väntade mig hitta i Nashville. Faktum är att byggnaden var väldigt fin och faktiskt ganska gammal (amerikanska mått mätt)!

När Sabina väl var klar med sitt klänningtittande satt vi oss i bilen igen. Den här gången använde Linda och Fred sig av deras GPS istället, vilken Linda brukar kalla "The bitch".

Många "You bitch", "Yes Ma'm" och "No Ma'm" senare var vi framme vid komplexet där "The Grand Ole Opry" var beläget. Området var gigantiskt och vi kunde inte hitta byggnaden. Några nära-döden-upplevelser, olagliga svängar och svärord senare var vi framme vid "The Grand Ole Opry".

Lite fotograferande senare med några countrykändisar var den showtime. "The Grand Ole Opry" showen var samma sorts show som den vi skulle ha sett på "The Ryman Auditorium". Skillnaden var helt enkelt att vi var på "The Grand Ole Opry" isället vilket är en modernare byggnad med större publikkapacitet. Faktum är att hela byggnaden hade varit under vatten förra året efter de historiska översvämningarna i Nashville. Den här gången var byggnaden i säkerhet trots det höga vattenflödet precis i närheten. Linda berättade om det enorma restaureringsarbetet de hade gjort. De hade till och med lyckats rädda den lilla cirkeln med scengolv från "The Ryman Auditorium" som fanns på centerstage för att cirkeln skulle slutas mellan det nya och det gamla!

Showen varade i två timmar inklusive alla reklampauser (eftersom det var liveradio). Upplevelsen var otrolig! Allt från reklamen till de många artisterna vi fick se var väldigt annorlunda men riktigt kul.

Mitt i föreställningen bad hosten alla att be för offren efter tornadosen...som sagt, lite annorlunda men väldigt spännande!!!

Efter showen åkte vi hemmåt och somnade i sängen efter en riktigt spännande och annorlunda dag!


Här står vi på scenen på "The Ryman Auditorium"


Linda, Elvis, Sabina och jag!              Här står vi med en countrykändis!


Showen på "The Grand Ole Opry"

Vi ses och hörs på Skype (Vi har dessutom lite nya skypetider nu eftersom vi helt plötsligt är nio timmar efter Sverige...så klockan nio på morgon hos oss är sex på kvällen hos er!!!)
/Nils


Vattenfall och Grottor!!

I Torsdags (28 April) så åkte vi på utflykt med picknick-korg och ryggsäck!

Första anhalten var Burgess Falls State Park, en flod med en stor damm(Vattenreservoar) och tre vattenfall, ett litet, ett mellanstort och det stora Burgess Falls som faller 41 m nedåt.
Enligt Linda så i vanliga fall är vattnet lungt, stillsamt och rent.
Det var det INTE i torsdags, det var helt galet eftersom att det regnat jätte mycket både i tisdags och i onsdags var där super mycket vatten, det var galet strömt och helt brunt. Vi började gå på gången som gick inne i skogen, precis i kanten av floden på vissa ställen, som var ojämn och naturlig och det var helt sjukt vacker med små vattenfall och träd och grönt och bergsklyftor och WOW. Och när vi, äntligen, kom fram till det stora fallet efter MÅNGA trappsteg var det inget stillsamt och vackert vattenfall vi fick se, men det var ett helt sjukt powerfull vattenfall med en enorm kraft vi fick se och jag tyckte att det var AMAZING. Sorgligt nog kunde vi inte gå ner och se på det stora vattenfallet från botten pga att det var en liten, eller ganska stor, översvämning vid trapporna.. Och sedan var det bara att gå tillbaka till Linda, hon kunde sorligt nog inte gå med oss pga av ett ont knä, och väl framme satte vi oss i bilen och tog av mot GROTTAN!

Efter en fantastik åktur igenom Tennessee's vackra natur var vi framme vid Cumberland Caverns vilket är Tennessee's största grotta som är öppnad för allmänheten. Linda hämtade våra biljetter, vi gick på toa och gjorde oss redo och sen lämnade vi Linda (hon kunde tyvärr inte följa med här iheller, men som tur är har hon redan varit inne och sett det magiska) och gav oss iväg på våra privat-tur, det blev det eftersom ingen annan var där.. Åh, vi gav oss iväg mot grottan som är helt naturlig förutom på 4 platser där de har behövt spränga bort lite för att man ska kunna gå. Vi började vår tur med det första rummet där de föritiden tog fram saltpeter till sprängmedel (det tog ca 10 dagar för att få sprängmedel till två avfyrningar med en kanon..) Fortsatte sedan till ett rum där det fanns ett vattenfall som aldrig hade slutat rinna och en liten vattensamling med självfödda albino-krabbor. Nästa rum var "the volcano room" där de hade en stor kristallkrona från en teater i Brooklyn detta var även deras festlokal där de hade haft några bröllop och många bluegrass-konserter (en country-stil) behöver jag säga att rummet var enormt? Sedan var det dags för det största rummet som var så stort att vi bara kunde se en tredjedel i taget, ENORMT och helt sjukt vackert!! Här fick vi även klättra en massa trappor för att komma längst in i rummet där vi fick uppleva totalt mörker som man bara kan uppleva i en grotta eller djupt under vatten, det är så mörkt att dina ögon ALDRIG kan vänja sig vid det, det var MÖRKT.. sedan fick vi se/höra en ljus och ljud show om hur Gud skapade jorden.. (Här hörde Austin, Lindas barnbarn, "The voice of god") det gjorde inte vi..


Burgess Falls


Burgess Falls


Cumberland Caverns

/Sabina

Tornadovarningar!

Hej!
Som ni läste i förra inlägget så var det tornados som flög runder runt oss hela morgonen när vi sov och så har det fortsatt hela dagen! Vi har dock sluppit undan dem, skönt! Så ingen gadrob än så länge! Men gud vad det har regnat, inte konstigt att det är jätte grönt utanför fönstret.

Nog pratande om väder.
Idag har vi tvättat vår tvätt, tagit det lungt (jag och Linda tittande på skit-TV ex. say yes to the dress och top model och Nils skypande) Tills Linda bestämde sig för att vi skulle trotsa vädret (eller precis då var det inga tornados runt oss) och åka och äta lunch, vi hamnade på samma resturang som Lindas yngsta dotter hade sin bröllopsmiddag på, det var en mycket mysig restaurang som var New Orleans inspirerad tydligen. Vi tog alla deras citron-glazerad lax men med olika tillbehör. jag åt deras spenat och rostade potatis, Nils tog rostade potatis och grönsaker och Linda åt Sparris och något väldigt southern, som enligt mig smakande lite skumt, minns inte vad det heter.. (Nils kanske minns? han sover så jag kan inte fråga, tyvärr..) det var VÄLDIGT gott iaf!

Och efter maten så åkte vi till Walmart och fick uppleva det, lite som MAXI stormarknad fast större.
Väl hemma så spelade vi bananarama(?) lite som alfapet men man "tävlar mot sig själv" man tog sina egna bokstäver och gjorde sedan sitt eget korsord i lugn och ro.. Jag och Nils gjorde både svenska och engelska ord och Linda slog till med engelska och lite latin!! vi vann alla var sin gång och sedan hade vi final rundan och den vann JAG!! TJOHO

Sen TV, Fred är fast i  NCIS-träsket så det tittade vi på och sen åt vi en fantastisk kvällsmat och nu är det dags och sova!

God natt
Sabina

Vi är framme!!!

Efter att jag skrev senast väntade en kort flygresa till Nashville!

Väl framme på flygplatsen väntade...heltäckningsmatta! KONSTIGT att ha det på en flygplats.

Efter att vi konstaterat konstigheterna tog vi oss mot bagagebanden och vipps, där stod Linda och väntade på oss innan bagagebanden. Vi blev helt förbluffade eftersom man brukar få träffa "de väntande" efter banden men inte i Nashville. Efter en kram hämtade vi våra väskor och därefter tog vi oss till bilen.

Vi åkte bil i ungefär en timme genom jättefina landskap som påminner mycket om Sverige. Grönt, lite backar, kossor, ängar och lövträd. Allt är så annorlunda från Florida.

En timme senare var vi framme vid deras hus i Cookeville vilket utalas utan "e":et...SYND för annars hade det ju varit kakbyn och det hade ju varit mysigt men här är jättefint ändå. Kossorna finns precis vid hörnet och på väg in i huset mötte hunden Lizzy oss. En jätte fin och snäll hund.

Vi fick en liten rundtur i huset och fick veta alla "säkra" platser vid tornados. Sedan åt vi lite lunch. Skönt för vi var hungriga. Därefter satt vi och pratade lite grand och sedan fick vi en sightseeing i stan vid b la universitetet. Efter sightseeingen körde vi bort till Sam's vilket är en affär med ALLT! Tandkrämstuberna köps i 10-pack och man kan till och med köpa bilar där. Spännande!

Efter Sam's gjorde vi ett snabbt stopp vid en vinbutik och sedan körde vi hem igen!

När vi kom hem var redan Lindas man Fred hemma. Vi hälsade, pratade och kollade på TV.

Dagen avslutades med TV-tittande, en mycket god kvällsmat och klockan nio var det sängen som gällde. Då hade jag och Sabina varit uppe sedan 2:45 (deras tid) eftersom vi nu är ännu en timme bakom.

Vi sov riktigt gott men UTANFÖR fönstret har regnet piskat hela natten och åskan har dundrat. Cookeville har varit under tornado-varning under natten och vid vinbutiken och universitetet har tornadosen brakat loss. Under hela morgonen har vi hört Linda prata i telefon. Alla släktingar har ringt och hört så att vi är ok och frågat om vi varit i garderoben än (vilket är en safespot). Turligt nog har vi sovit gott och knappt märkt något alls.

Just nu är vädret lugnt utanför fönstret men ruskvädret ska komma snart igen. Vem vet, då kanske vi får sätta oss i garderoben men vi är i säkra händer så ni kan vara lugna!

Vi ses och hörs på Skype!
/Nils

Charlotte, North Carolina

Hejsan. Just nu sitter vi pa var connection-airport i Charlotte, North Carolina. Vi gick upp redan 3:45 i morse! TIDIGT! Planet mot Nashville avgar om 2 timmar. Vi ar framme i Nashville en halvtimme senare...men flygresan ar 1,5 h. Konstigt?! Nej, egentligen inte eftersom vi ska in i Central time, alltsa sju timmar efter er dar hemma! Framme pa flygplatsen i Nashville kommer Linda och hamtar oss. Darefter ska vi aka bil i en timme till deras hus i Cookieville! Hoppas att det inte blir nagra forseningar, tornadowarnings ar utfardade i nastan hela centrala sodern av landet! Vi hors snart /Nils

RSS 2.0